Ensam och krossad
När jag skrev den här dikten var jag djupt deprimerad och mådde jättedåligt. Den är inte så jättebra men den beskriver hur jag kände mig för ett par år sedan.
Jag går genom parken, endast jag är där
Miljoner sår i hjärtat, jag trodde att du var kär
Regnet blandas med tårar på mina kinder
Jag trodde att kärleken inte hade några hinder
Men nu står jag här, i höger hand en kniv
Jag skär, och andas en sista gång i mitt liv
Ensam och krossad faller jag ner
Blodet som forsar blir det sista jag ser
- Jessica Lundholm
Miljoner sår i hjärtat, jag trodde att du var kär
Regnet blandas med tårar på mina kinder
Jag trodde att kärleken inte hade några hinder
Men nu står jag här, i höger hand en kniv
Jag skär, och andas en sista gång i mitt liv
Ensam och krossad faller jag ner
Blodet som forsar blir det sista jag ser
- Jessica Lundholm
Kommentarer
Trackback
