lågan är släckt
jag orkar inte mer
jag är för trött för att kämpa
vägen var lång och hård
och bakom varje hörn väntade en ny list
som slogs för att få mig att falla
och varje gång fick den mig
jag fortsatte att springa
jag slutade aldrig slåss
men tiden rann ut i sanden
och vägen framför mig blev suddig
det är som att andas utan syre
en för alla omöjlighet
blommorna har vissnat
lågan är släckt
jag ger upp

- Jessica Lundholm