Selfdependence

Everybody say they're doing fine
sleeping all alone
They don't need nobody
they're better on their own

But people are fragile,
and so are you and I.
So why do we keep our solitude,
when it makes us wanna die?

You pretend you're a soldier
you fight your wars yourself
But how come I always find you
in the arms of somebody else?

We try so hard to be selfdependent
we become aggressive tigers
But when all comes around
we're actually just liars

So when you're feeling weak
turn to those above
raise your hands to the sky
and pray the gods for love

- Jessica Lundholm

Vänner

Den här dikten må vara lite töntig, men jag gillar den ändå. Skrev den i ren impuls till mina vänner när vi firade en av tjejerna.

Jag brukade känna mig tom
som om hela världen var fattig
och jag såg ingen mening med att leva
För det liv jag levde var inte riktigt värt att leva
Vad var lycka?
Varför fanns jag?

Men sen hörde jag era skratt
Och nu inser jag vad som driver mig
Anledningen till att jag andas

Josefin, min älskade och allra äldsta
Gabriella, min klantiga och alldeles underbara
Nathalie, min överseriösa och mitt förstånd
Lina, min galet rolia, min humor
Sofia, min alltid lika taggade, min glädje
Louise, min livskraft och min närmaste

Ni är mina vänner, mina endorfiner
Ni är alla delar av mig
Ni berikar mitt liv, jag finns för att ni finns
Ni ger mig luft att andas
Tack.

RSS 2.0